Accueil ਜਪੁ Lire Chercher ਬਾਣੀ Banis ਪ੍ਰਸ਼ਨ Quiz
Ang726/ 1430
Au hasard
Raag Tilang · Guru Ram Das Ji

Ang 726

ਜੋ ਗੁਰਸਿਖ ਗੁਰੁ ਸੇਵਦੇ ਸੇ ਪੁੰਨ ਪਰਾਣੀ ॥

jo gursikh gur sevadhe se pu(n)n paraanee ||

Les Gursikhs qui servent le Guru sont des êtres bénis.

ਜਨੁ ਨਾਨਕੁ ਤਿਨ ਕਉ ਵਾਰਿਆ ਸਦਾ ਸਦਾ ਕੁਰਬਾਣੀ ॥੧੦॥

jan naanak tin kau vaariaa sadhaa sadhaa kurabaanee ||10||

Le serviteur Nanak leur est offert en sacrifice, à jamais, à jamais. ॥10॥

ਗੁਰਮੁਖਿ ਸਖੀ ਸਹੇਲੀਆ ਸੇ ਆਪਿ ਹਰਿ ਭਾਈਆ ॥

gurmukh sakhee saheleeaa se aap har bhaieeaa ||

Les compagnes tournées vers le Guru, Gurmukh (celles dont le visage est tourné vers le Guru), plaisent à Har lui-même.

ਹਰਿ ਦਰਗਹ ਪੈਨਾਈਆ ਹਰਿ ਆਪਿ ਗਲਿ ਲਾਈਆ ॥੧੧॥

har dharageh painaieeaa har aap gal laieeaa ||11||

Dans la Dargah (la cour divine) de Har, elles reçoivent la robe d'honneur, et Har les serre contre lui. ॥11॥

ਜੋ ਗੁਰਮੁਖਿ ਨਾਮੁ ਧਿਆਇਦੇ ਤਿਨ ਦਰਸਨੁ ਦੀਜੈ ॥

jo gurmukh naam dhiaaidhe tin dharasan dheejai ||

Accorde-moi le Darshan (la vision) de ceux qui, en Gurmukh, méditent le Naam (le Nom divin).

ਹਮ ਤਿਨ ਕੇ ਚਰਣ ਪਖਾਲਦੇ ਧੂੜਿ ਘੋਲਿ ਘੋਲਿ ਪੀਜੈ ॥੧੨॥

ham tin ke charan pakhaaladhe dhooR ghol ghol peejai ||12||

Je lave leurs pieds et je bois la poussière de leurs pas. ॥12॥

ਪਾਨ ਸੁਪਾਰੀ ਖਾਤੀਆ ਮੁਖਿ ਬੀੜੀਆ ਲਾਈਆ ॥

paan supaaree khaateeaa mukh beeReeaa laieeaa ||

Celles qui mâchent le bétel et parent leur bouche de feuilles roulées,

ਹਰਿ ਹਰਿ ਕਦੇ ਨ ਚੇਤਿਓ ਜਮਿ ਪਕੜਿ ਚਲਾਈਆ ॥੧੩॥

har har kadhe na chetio jam pakaR chalaieeaa ||13||

et qui jamais n'ont pensé à Har : Jam (le messager de la mort) les saisit et les emmène. ॥13॥

ਜਿਨ ਹਰਿ ਨਾਮਾ ਹਰਿ ਚੇਤਿਆ ਹਿਰਦੈ ਉਰਿ ਧਾਰੇ ॥

jin har naamaa har chetiaa hiradhai ur dhaare ||

Ceux qui se sont souvenus du Nom de Har et l'ont gardé au fond du cœur,

ਤਿਨ ਜਮੁ ਨੇੜਿ ਨ ਆਵਈ ਗੁਰਸਿਖ ਗੁਰ ਪਿਆਰੇ ॥੧੪॥

tin jam neR na aaviee gursikh gur piaare ||14||

Jam n'approche pas d'eux : ce sont les Gursikhs aimés du Guru. ॥14॥

ਹਰਿ ਕਾ ਨਾਮੁ ਨਿਧਾਨੁ ਹੈ ਕੋਈ ਗੁਰਮੁਖਿ ਜਾਣੈ ॥

har kaa naam nidhaan hai koiee gurmukh jaanai ||

Le Nom de Har est un trésor ; rare est le Gurmukh qui le connaît.

ਨਾਨਕ ਜਿਨ ਸਤਿਗੁਰੁ ਭੇਟਿਆ ਰੰਗਿ ਰਲੀਆ ਮਾਣੈ ॥੧੫॥

naanak jin satigur bheTiaa ra(n)g raleeaa maanai ||15||

Nanak : celui qui a rencontré le Satguru goûte la joie de cet amour. ॥15॥

ਸਤਿਗੁਰੁ ਦਾਤਾ ਆਖੀਐ ਤੁਸਿ ਕਰੇ ਪਸਾਓ ॥

satigur dhaataa aakheeaai tus kare pasaao ||

On appelle le Satguru le Donateur ; dans sa satisfaction, il répand sa grâce.

ਹਉ ਗੁਰ ਵਿਟਹੁ ਸਦ ਵਾਰਿਆ ਜਿਨਿ ਦਿਤੜਾ ਨਾਓ ॥੧੬॥

hau gur viTahu sadh vaariaa jin dhitaRaa naao ||16||

Je suis à jamais offert à ce Guru qui m'a donné le Nom. ॥16॥

ਸੋ ਧੰਨੁ ਗੁਰੂ ਸਾਬਾਸਿ ਹੈ ਹਰਿ ਦੇਇ ਸਨੇਹਾ ॥

so dha(n)n guroo saabaas hai har dhei sanehaa ||

Béni, loué soit ce Guru qui transmet le message de Har.

ਹਉ ਵੇਖਿ ਵੇਖਿ ਗੁਰੂ ਵਿਗਸਿਆ ਗੁਰ ਸਤਿਗੁਰ ਦੇਹਾ ॥੧੭॥

hau vekh vekh guroo vigasiaa gur satigur dhehaa ||17||

À le regarder, à le regarder encore, je m'épanouis : lui, le Guru, le Satguru. ॥17॥

ਗੁਰ ਰਸਨਾ ਅੰਮ੍ਰਿਤੁ ਬੋਲਦੀ ਹਰਿ ਨਾਮਿ ਸੁਹਾਵੀ ॥

gur rasanaa a(n)mrit boladhee har naam suhaavee ||

La langue du Guru prononce l'Amrit (le nectar d'immortalité), embellie par le Nom de Har.

ਜਿਨ ਸੁਣਿ ਸਿਖਾ ਗੁਰੁ ਮੰਨਿਆ ਤਿਨਾ ਭੁਖ ਸਭ ਜਾਵੀ ॥੧੮॥

jin sun sikhaa gur ma(n)niaa tinaa bhukh sabh jaavee ||18||

Les Sikhs qui l'ont entendu et lui ont fait confiance ont vu toute leur faim s'en aller. ॥18॥

ਤਿਲੰਗ ਮਹਲਾ ੪ ॥

tila(n)g mahalaa chauthhaa ||

Tilang, Mahalla 4.

ਹਰਿ ਕੀਆ ਕਥਾ ਕਹਾਣੀਆ ਗੁਰਿ ਮੀਤਿ ਸੁਣਾਈਆ ॥

har keeaa kathaa kahaaneeaa gur meet sunaieeaa ||

Le Guru, mon ami, m'a raconté les récits de Har.

ਹਰਿ ਕਾ ਮਾਰਗੁ ਆਖੀਐ ਕਹੁ ਕਿਤੁ ਬਿਧਿ ਜਾਈਐ ॥

har kaa maarag aakheeaai kahu kit bidh jaieeaai ||

On parle du chemin de Har : dis-moi, par quel moyen le parcourir ?

ਹਰਿ ਹਰਿ ਤੇਰਾ ਨਾਮੁ ਹੈ ਹਰਿ ਖਰਚੁ ਲੈ ਜਾਈਐ ॥੧੯॥

har har teraa naam hai har kharach lai jaieeaai ||19||

Har, Har, ton Nom : c'est lui, la provision qu'on emporte pour la route. ॥19॥

ਬਲਿਹਾਰੀ ਗੁਰ ਆਪਣੇ ਗੁਰ ਕਉ ਬਲਿ ਜਾਈਆ ॥੧॥

balihaaree gur aapane gur kau bal jaieeaa ||1||

Je suis offert à mon Guru, à mon Guru je me donne tout entier. ॥1॥

ਆਇ ਮਿਲੁ ਗੁਰਸਿਖ ਆਇ ਮਿਲੁ ਤੂ ਮੇਰੇ ਗੁਰੂ ਕੇ ਪਿਆਰੇ ॥

aai mil gursikh aai mil too mere guroo ke piaare ||

Viens me rencontrer, ô Gursikh, viens me rencontrer, toi le bien-aimé de mon Guru. ॥ Pause ॥

ਰਹਾਉ ॥

rahaau ||

ਜਿਨ ਗੁਰਮੁਖਿ ਹਰਿ ਆਰਾਧਿਆ ਸੇ ਸਾਹ ਵਡ ਦਾਣੇ ॥

jin gurmukh har aaraadhiaa se saeh vadd dhaane ||

Ceux qui, en Gurmukh, ont adoré Har, ceux-là sont de grands rois et de vrais sages.

ਹਉ ਸਤਿਗੁਰ ਕਉ ਸਦ ਵਾਰਿਆ ਗੁਰ ਬਚਨਿ ਸਮਾਣੇ ॥੨੦॥

hau satigur kau sadh vaariaa gur bachan samaane ||20||

Je suis à jamais offert au Satguru : dans sa parole je me suis fondu. ॥20॥

ਹਰਿ ਕੇ ਗੁਣ ਹਰਿ ਭਾਵਦੇ ਸੇ ਗੁਰੂ ਤੇ ਪਾਏ ॥

har ke gun har bhaavadhe se guroo te paae ||

Les vertus de Har plaisent à Har ; on les reçoit du Guru.

ਜਿਨ ਗੁਰ ਕਾ ਭਾਣਾ ਮੰਨਿਆ ਤਿਨ ਘੁਮਿ ਘੁਮਿ ਜਾਏ ॥੨॥

jin gur kaa bhaanaa ma(n)niaa tin ghum ghum jaae ||2||

À ceux qui ont accepté la volonté du Guru, je me donne encore et encore. ॥2॥

ਤੂ ਠਾਕੁਰੁ ਤੂ ਸਾਹਿਬੋ ਤੂਹੈ ਮੇਰਾ ਮੀਰਾ ॥

too Thaakur too saahibo toohai meraa meeraa ||

Tu es mon Seigneur, tu es mon Maître, tu es mon Roi.

ਤੁਧੁ ਭਾਵੈ ਤੇਰੀ ਬੰਦਗੀ ਤੂ ਗੁਣੀ ਗਹੀਰਾ ॥੨੧॥

tudh bhaavai teree ba(n)dhagee too gunee gaheeraa ||21||

Si cela te plaît, je te sers ; tu es l'océan profond de toutes les vertus. ॥21॥

ਜਿਨ ਸਤਿਗੁਰੁ ਪਿਆਰਾ ਦੇਖਿਆ ਤਿਨ ਕਉ ਹਉ ਵਾਰੀ ॥

jin satigur piaaraa dhekhiaa tin kau hau vaaree ||

À ceux qui ont vu le Satguru bien-aimé, je m'offre.

ਜਿਨ ਗੁਰ ਕੀ ਕੀਤੀ ਚਾਕਰੀ ਤਿਨ ਸਦ ਬਲਿਹਾਰੀ ॥੩॥

jin gur kee keetee chaakaree tin sadh balihaaree ||3||

À ceux qui ont accompli le service du Guru, je me donne pour toujours. ॥3॥

ਆਪੇ ਹਰਿ ਇਕ ਰੰਗੁ ਹੈ ਆਪੇ ਬਹੁ ਰੰਗੀ ॥

aape har ik ra(n)g hai aape bahu ra(n)gee ||

Har est lui-même d'une seule couleur, et lui-même de mille couleurs.

ਜੋ ਤਿਸੁ ਭਾਵੈ ਨਾਨਕਾ ਸਾਈ ਗਲ ਚੰਗੀ ॥੨੨॥੨॥

jo tis bhaavai naanakaa saiee gal cha(n)gee ||22||2||

Ce qui lui plaît, dit Nanak, cela seul est bon. ॥22॥2॥

ਹਰਿ ਹਰਿ ਤੇਰਾ ਨਾਮੁ ਹੈ ਦੁਖ ਮੇਟਣਹਾਰਾ ॥

har har teraa naam hai dhukh meTanahaaraa ||

Har, Har, ton Nom efface la peine.

ਗੁਰ ਸੇਵਾ ਤੇ ਪਾਈਐ ਗੁਰਮੁਖਿ ਨਿਸਤਾਰਾ ॥੪॥

gur sevaa te paieeaai gurmukh nisataaraa ||4||

On l'obtient par la Seva (le service désintéressé) du Guru ; le Gurmukh est porté de l'autre côté. ॥4॥

ਜੋ ਹਰਿ ਨਾਮੁ ਧਿਆਇਦੇ ਤੇ ਜਨ ਪਰਵਾਨਾ ॥

jo har naam dhiaaidhe te jan paravaanaa ||

Ceux qui méditent le Nom de Har, ceux-là sont agréés.

ਤਿਨ ਵਿਟਹੁ ਨਾਨਕੁ ਵਾਰਿਆ ਸਦਾ ਸਦਾ ਕੁਰਬਾਨਾ ॥੫॥

tin viTahu naanak vaariaa sadhaa sadhaa kurabaanaa ||5||

Nanak leur est offert, à jamais, à jamais. ॥5॥

ਸਾ ਹਰਿ ਤੇਰੀ ਉਸਤਤਿ ਹੈ ਜੋ ਹਰਿ ਪ੍ਰਭ ਭਾਵੈ ॥

saa har teree usatat hai jo har prabh bhaavai ||

Ta vraie louange, ô Har, est celle qui plaît à Har Prabh.

ਜੋ ਗੁਰਮੁਖਿ ਪਿਆਰਾ ਸੇਵਦੇ ਤਿਨ ਹਰਿ ਫਲੁ ਪਾਵੈ ॥੬॥

jo gurmukh piaaraa sevadhe tin har fal paavai ||6||

Ceux qui, en Gurmukh, servent le Bien-aimé reçoivent de Har leur fruit. ॥6॥

ਜਿਨਾ ਹਰਿ ਸੇਤੀ ਪਿਰਹੜੀ ਤਿਨਾ ਜੀਅ ਪ੍ਰਭ ਨਾਲੇ ॥

jinaa har setee pirahaRee tinaa jeea prabh naale ||

Ceux qui aiment tendrement Har ont leur âme auprès de Prabh.

ਓਇ ਜਪਿ ਜਪਿ ਪਿਆਰਾ ਜੀਵਦੇ ਹਰਿ ਨਾਮੁ ਸਮਾਲੇ ॥੭॥

oi jap jap piaaraa jeevadhe har naam samaale ||7||

Ils vivent en répétant sans fin le Nom du Bien-aimé, le gardant précieusement. ॥7॥

ਜਿਨ ਗੁਰਮੁਖਿ ਪਿਆਰਾ ਸੇਵਿਆ ਤਿਨ ਕਉ ਘੁਮਿ ਜਾਇਆ ॥

jin gurmukh piaaraa seviaa tin kau ghum jaiaa ||

À ceux qui, en Gurmukh, ont servi le Bien-aimé, je me donne.

ਓਇ ਆਪਿ ਛੁਟੇ ਪਰਵਾਰ ਸਿਉ ਸਭੁ ਜਗਤੁ ਛਡਾਇਆ ॥੮॥

oi aap chhuTe paravaar siau sabh jagat chhaddaiaa ||8||

Eux-mêmes sont libérés avec leur famille, et le monde entier est délivré avec eux. ॥8॥

ਗੁਰਿ ਪਿਆਰੈ ਹਰਿ ਸੇਵਿਆ ਗੁਰੁ ਧੰਨੁ ਗੁਰੁ ਧੰਨੋ ॥

gur piaarai har seviaa gur dha(n)n gur dha(n)no ||

Par le Guru bien-aimé j'ai servi Har : béni soit le Guru, béni soit le Guru.

ਗੁਰਿ ਹਰਿ ਮਾਰਗੁ ਦਸਿਆ ਗੁਰ ਪੁੰਨੁ ਵਡ ਪੁੰਨੋ ॥੯॥

gur har maarag dhasiaa gur pu(n)n vadd pu(n)no ||9||

Le Guru m'a montré le chemin de Har : le bienfait du Guru est le plus grand des bienfaits. ॥9॥

Raag Tilang · Guru Tegh Bahadur Ji

ਤਿਲੰਗ ਮਹਲਾ ੯ ਕਾਫੀ ੴ ਸਤਿਗੁਰ ਪ੍ਰਸਾਦਿ ॥

tila(n)g mahalaa nauvaa kaafee ikOankaar satigur prasaadh ||

ਚੇਤਨਾ ਹੈ ਤਉ ਚੇਤ ਲੈ ਨਿਸਿ ਦਿਨਿ ਮੈ ਪ੍ਰਾਨੀ ॥

chetanaa hai tau chet lai nis dhin mai praanee ||

ਛਿਨੁ ਛਿਨੁ ਅਉਧ ਬਿਹਾਤੁ ਹੈ ਫੂਟੈ ਘਟ ਜਿਉ ਪਾਨੀ ॥੧॥

chhin chhin aaudh bihaat hai fooTai ghaT jiau paanee ||1||

Traduction

Tilang, Mahalla 9, Kaafee.

Un Seul Créateur. Par la grâce du Satguru.

Si tu dois te souvenir de quelque chose, souviens-toi de lui, nuit et jour, ô mortel.

Instant après instant, ta vie s'écoule, comme l'eau d'une cruche fêlée. ॥1॥ ॥ Pause ॥

ਰਹਾਉ ॥

rahaau ||

ਹਰਿ ਗੁਨ ਕਾਹਿ ਨ ਗਾਵਹੀ ਮੂਰਖ ਅਗਿਆਨਾ ॥

har gun kaeh na gaavahee moorakh agiaanaa ||

Pourquoi ne chantes-tu pas les vertus de Har, insensé, toi qui ne sais pas ?

ਝੂਠੈ ਲਾਲਚਿ ਲਾਗਿ ਕੈ ਨਹਿ ਮਰਨੁ ਪਛਾਨਾ ॥੧॥

jhooThai laalach laag kai neh maran pachhaanaa ||1||

Attaché à une convoitise sans consistance, tu n'as pas voulu regarder la mort en face. ॥1॥

ਅਜਹੂ ਕਛੁ ਬਿਗਰਿਓ ਨਹੀ ਜੋ ਪ੍ਰਭ ਗੁਨ ਗਾਵੈ ॥

ajahoo kachh bigario nahee jo prabh gun gaavai ||

Même à présent, rien n'est perdu, si tu chantes les vertus de Prabh.

ਕਹੁ ਨਾਨਕ ਤਿਹ ਭਜਨ ਤੇ ਨਿਰਭੈ ਪਦੁ ਪਾਵੈ ॥੨॥੧॥

kahu naanak teh bhajan te nirabhai padh paavai ||2||1||

Dit Nanak : par ce chant, on atteint l'état où la peur n'a plus de prise. ॥2॥1॥